torsdag 2 juli 2009

Dikter

Hemska,
smärtsamma,
men ändå
vackra tårar
rinner ner för min kind.


Krig!
De förflutna jagar mig,
och hur fort jag än springer,
lyckas jag inte fly.
Demonerna skriker i mitt huvud.
Trycker ner mig.
De innre kaoset plågar mig.
Demonerna har makten över mig.

Nu skall jag börja krika tillbaka.
Jag ska vinna min frihet,
mitt liv.

***
Allt bubblar i mig,
så mycket vill komma ut.
Känns som om jag snart går sönder.
Men ändå lyckas jag inte få ut orden.
Vågar inte ens viska dom..
Rädslan tar över,
och jag gömmer mig igen..
Gömmer mig i mörkret där ingen ser eller hittar mig.
Där kan kaoset och de destruktiva spöka,
där kan jag trasslas i sönder ännu mer.
Vill säga,
hur jag mår, hur jag känner och tänker..
vill viska fram de smärtsamma,
allt bubblar,
men inga ord kommer fram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar